JAG LÄR MIG ALDRIG ATT BLUNDA FÖR SVEK

Jag ser längtan försvinna med små steg
försvarar jag mig mot dig utan att vilja
önskar jag att du stannade för ögats skull
samlar jag intryck att vilja
Nu under dessa lager av kläder
ligger jag bättre ensam
och när ljudet dämpas ligger
förvandligen där och betraktar mig
och önskar mig lycka till
Jag viskar små tacksamhetsbrev
och sänder iväg all det hemska mot dig
ibland väntar änglar som ett överskott på hopp
att en bättring från mig är på väg
Men jag lär mig aldrig älska
som den första gången med dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0